Vi bor i skogen.

Jag och min hund Chabo har bott i skogen den senaste månaden. Läkaren sa att det kunde vara bra för min stressade modernmänniskasjäl att bo i friden under ett träd. Jag har fått kåda i håret.

/PLAZAMAN

Dom vassa metallföremålen.

Hej gott folk! På grund av att jag för en allt för ickeavlägsen tid sedan förlorade mina fina, vassa metallföremål under ett besök i en skolmatsal har jag och min hund Chabo lidit av en smärre depression. Är snart på banan igen så att ni åter kan dyrka mig. Men nu ska jag gråta lite till. Det var dom finaste vassa metallföremål jag någonsin lagt min gudomliga ögon på.

/PLAZAMAN

Räddade 154 människor från pandamannen.

Jag och min hund Chabo i ödmjuk pose.

Jag och min hund Chabo är utbildade toppiloter och flög därför nyligen ett plan med 155 söta människor i. En del mindre söta än andra. Herren som liknade en uppsvälld panda var minst söt. Jag funderade på att be en flygvärdinna gömma honom under en filt för att han var så osöt att jag farade för dom andra passagerarnas hälsa, men innan jag denna order han ge flög en skock äckliga fåglar in i planet som slutade att fungera! Utan vidare problem landade jag planet i den rysligt kyliga Hudsonfloden. Är typ bäst på att landa plan i floder.

Väl där påbörjade jag utrymningen av passagerare. Det var en baggis. Det verkliga problemet uppstod när jag skådade pandamannen i fullt dagsljus och kom på att filtar att dölja honom med befann sig i planet som tog in vatten! Hjälte som jag är tog jag av mig min uniform och täckte den fruktansvärda pandamannen med plaggen mina. Då hurrade dom andra passagerarna och började ta sönder planet för att av flygplansdelarna resa ett monument för mig, deras fabulösa hjälte.

/PLAZAMAN

På Nobelfest med kungafamiljen.

Chabo, Madeleine, jag, han som inte kan stava, drottning Silvia, C.P.

Som alla goda människor vet ägde nyligen Nobelfesten rum. Mindre goda människor vet inte om detta för att dom varit för upptagna med att råna banker och injecera droger i sina pungkulor och hängiga slidläppar. Jag är en av dom goda människorna. Jag och min hund Chabo var till och med på plats när det fantastiska spektaklet ägde rum!

Det händer nämligen att jag ibland blir inringd att vikariera för kronprinsessan Viktoria och vid detta tillfälle hade hon drabbats av vinterkräksjukan så hovet hörde av sig till mig och bad mig äta upp hennes sjötunga och skåla hennes skumpa. Kronprinsessan var så tacksam över att jag ställde upp (gratis!) att hon ritade en teckning åt mig. Den föreställde två dansande pandor och en spyfläck. Den var skitful. Jag slängde den direkt.

/PLAZAMAN

Jag helade en grek och ångrade mig.

Jag och min hund Chabo ute i ädla syften.

Idag har jag och min hund Chabo deltagit i kravallerna i Grekland. Resan söderöver var tänkt som ett avbrott från keliga tomtar och ruskigt väder men jag hann knappt plocka fram min bastkjol innan kaoset bröt ut och jag plötsligt befann mig i någonting som bäst kan liknas vid förfest i norra Gnestad. När eldröken nådde mina sensationellt vackra näsborrar fick jag en påtaglig känsla av att jag var 11 år och på majbrasa hos moster Matilda.

Kravallerna skedde runt om mig undertiden jag blundade och drömde mig bort till min barndoms bästa majbrasa, den där som var så stor att det ryktades om att en familj pandor gått åt under brännandet. Det sades att dom hade bott i bråten. Jag kommer ihåg att jag tyckte att det var synd att pandorna dog, om dom funnits. Jag hade hört att pandor var väldigt, väldigt sällsynta. Ungefär som dinosaurier och judar. Jag hade hört att det berodde på att dom inte ville samlaga tillsammans. Om anledningen var densamma för dinosaurier och judar förstod jag däremot aldrig riktigt.

Hur som helst. Chabo bet mig i rumpan för att väcka mig ur dagdrömmeriet. Han hade sett hur en polis skjutit en pojke. Eftersom jag har helande krafter, eftersom att jag är fantastiskt bra, sprang jag fram till pojken och lade mina händer på hans skada. Jag kan inte beskriva känslan i mig när han öppnade sina ögon och på grekiska sa
-Sluta ta på mig, gubbjävel!

Först blev jag glad för att jag hade räddat honom. Sedan blev jag ledsen för att jag hade räddat honom. Jag är 23 år och lade nyss blöjan på hyllan, jag är ingen gubbjävel! Jag blev så arg på pojken att jag lämnade honom åt sitt öde. Han dog. Jag och min hund Chabo åkte tillbaks till hotellet och tittade på pay per view-porr. Jag gillade dom homosexuella inslagen bäst.

/PLAZAMAN